Cake pops

På morgonen har vi firat Leonards namnsdag med cake pops med vit choklad och tuggummismakande nonpareller (danskans krymmel är förresten ett superbra ord för strössel), han fick Skylanders-kort och en ny kratta. Idag ska det räfsas.

 

Vita streck och Öjvind

En barnbok vi läst på sistone är Sara Lundbergs bilderbok Vita streck och Öjvind. En kuslig berättelse om Vita och Öjvind, två barn som möter varandra. Men så blåser Öjvind bort! Och Vita tappar bort vägen. Omvärlden verkar hotfull och jobbig. Det blir så mörkt, ensamt och ledsamt, huu! Vilken tur att den gudomliga gubben Alvaro finns...?

Kanske jag är överkänslig eller något men jag måste hoppa över obehagligt stuff i boken (t.ex. de arga bilisterna). Barnen har så många frågor efter den konstiga sagan. Nästa kväll väljer de just den boken igen. Så att: det är åtminstone är väldigt vackra bilder att somna till.

Mina studier har sparkat igång och efter att barnen somnar vid niotiden så sitter jag en timme per kväll med kursövningarna eller -litteraturen. Varje kväll, hela hösten. Då går det.

Winter journal

Nu läser jag på de sista sidorna av Paul Austers Winter journal. Det är en slags biografi skriven som en dagbok men med facit i hand. Berättarens sätt att tala om och till sig själv i andra person gör mig andfådd. Men jag gillar den nog, lite ovanligt, skojigt och sympatiskt grepp.

Denna vecka börjar mina studier igen så för 6 månader framöver blir det färre romaner och mer kurslitteratur om kvällarna.

Under de senaste dagarna har jag saknat två gamla vänner, som jag knappt sett skymten av på över fem år. Omständigheterna jovisst - men inte minst mitt fel att den tidigare sammanhållningen slarvades bort. Finns de där sen när det finns mer tid och ork, det hoppas jag. Åh, att oavbrutet och koncentrerat sitta och föra långa, viktiga samtal: intensiteten, förtroligheten, värmen.